Markus Lantto

Tordenmaskin/Thunder machine

2013, Trondheim Kunstforening, Trondheim

"Lydbilde"

Parissyndromet

Tromsø, Kurant Visningsrom, 2012

<em>Guadeloupe Tar Farväl,</em> plastsked<br />
<em>Ingenting kan være enklere,</em> plastsked<br />
<em>Zeppelinare över Berlin,</em> plastsked<br />
<em>Nearsightedness,</em> plastsked<br />
<em>Uten tittel,</em> plastsked

<em>Holland uppger suveräniteten över Ostindien.</em><br /> - Fr. h: Hollands premiärminister Willem Drees, drottning Juliana, Indonesiska republikens ministerpresident dr Mohammed Hatta och sultanen av Djokjakarta, tuschteckning ur serien ”Världen Efter 1945”

<em>Fukurokuju 2,</em> latex<br />
<em>Fukurokuju 3,</em> latex

<em>Lam gris elg og ekorn</em><br />video 11min

<em>Lam gris elg og ekorn</em><br />videostill

Spontan glitterlimsteckning på vägg utan titel

Sfinkspositur

2012, Rake Visningsrom, Trondheim

Verkslista Sfinkspositur (PDF)

<em>Klokke.</em><br />huntonit (masonite)

<em>Styrelsemedlem Elefant,</em> etsning/torrnål<br />
<em>Getsemane,</em> glitterlimsteckning (Vidar Aronsson Lantto)

<em>Dekorerad Gran</em><br />trä, glitterlim

<em>Königsberg,</em> plastsked<br />
<em>Gebiss,</em> plastsked<br />
<em>Du har så starka händer. Tänker jag,</em> plastsked<br />
<em>Echostansia i tårer og sittende barn,</em> plastsked<br />
<em>Guadeloupe Tar Farväl,</em> plastsked

Trøndelagsutstillingen

2011 at Dora, Trondheim

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 kl 17.52. Det kan inte ha varit lätt.

Slaget vid Hastings den 14 oktober 1066 kl 09.39. Wilhelm Erövraren dog tjugoett år senare när han ramlade av en häst.

Slaget vid Little Big Horn den 25 juni 1876 kl 13.30. Åtta år senare åkte Sitting Bull omkring med Buffalo Bill och hans Wild West Show. På det tjänade han femtio dollar i veckan.

Den 31 oktober 1992 kl 14.56 erkände påven Johannes Paulus II att domen mot Galileo Galilei som utfärdats 1633 var felaktig. År 2000 blev Galilei frikänd.

My Body Is My Temple

My contribution to ISFiT 2011, the international student festival in Trondheim, is a building, a temple, made of scaffolding.

Lights go on and off, depending on the viewer's presence. I like art that wakes up as people approach and falls back to sleep when they leave. Perhaps I think of this work as a representation of our bodily response to the great and universal need for love.

Kunstminner

Dora, Trondheim 2009

Drawing on wood

Galleria Emil

Tampere, Finland 2009

My part of the exhibition was to make boxes for the other artists´ art.

Pitholmsskolan reflekterar himmelen

Bokstäver som tycks springa upp ur marken. Så som blommor eller skolelever som växer upp och ser mot himmelen och fångar upp ljuset och molnens flykt över jorden. Vi bär med oss våra gener, men också vår uppväxtmiljö.

A sign for the school Pitholmsskolan, made as an art piece. The letters are made of stainless steel, reflecting the sky and surroundings. I had good help from PIMAB in Öjebyn.

Termonoder

Två kupoler av rostfritt stål och 88 rgb-lampor. En kupol vid varje sameskola i Kiruna respektive Karesuando. Lamporna ändrar färg beroende på utomhustemperaturen. •
Varje kupol är sänkt en bit ner i marken för att man ska få upplevelsen av att det är ett helt klot som är antingen på väg ner i marken eller upp ur den.

I grund och botten handlar det om språk: Lamporna lyser i färgnyanser som många av dem saknar namn. På sameskolorna är de samiska språken i fokus. Ett bra sätt att behålla ett språk levande är att utveckla det. Jag erbjuder en möjlighet för sameskolans elever att själva skapa ord för de färgnyanser som inte finns sedan tidigare och på såvis förstora sitt eget och mest grundläggande kulturbärande element: samiskan.

read more on Statens konstråd

Du er den snilleste svenske jeg kjenner.

Babel Art Space

play
pause

Update Required To play the media you will need to either update your browser to a recent version or update your Flash plugin.

ZZ Top furniture<br />a furniture with speakers, playing ZZ Top music

Hvis vi hadde vært tyrkere ville vi snakket tyrkisk med deg<br />If we had been Turks, we would speak Turkish with you

Jeg elsker deg hvis du elsker meg<br />two lamps with sensors, reacting on eachother

The grass is green enough, the sperm is fine

Man vill så mycket<br />- a box with something inside that bounces around

Adorable

-group exhibition in Trondheim may 2008. Röd Dörr/Red Door and Isbrytare/Icebreaker.

play
pause

Update Required To play the media you will need to either update your browser to a recent version or update your Flash plugin.

Bells ring as you walk on Icebreaker.

Hanging carpet

A job for Östersunds kommun. 1100 plates of stainless steel hanging in a pergola.

In winter time the 'carpet' looks very different and the mirrors reflect the sun on the snow.

Pinnstolen

A chair made of larch wood on a 7 meter lamp post, placed in the middle of Östersund, Sweden.

Ögonkliniken

Two light signs with the old signs replaced with the figures that are used at this hospital when checking the visual acuity of children who haven´t yet learned the letters.

En liten känsla av disco -one of the art installations I made for the eye clinic at Östersunds hospital 2004. Two mirror balls rotating in one corridor each.

A piece of drapery, made of lenses for glasses.

Skogsrum -a photograph I made 2000 in an edition of six, now a part of the installations at the eye clinic.

Instrumentbygge

Project in Kiruna 2003

In October 2003 I was participating in an exhibition in Kiruna. I rented construction elements to build a stand measuring approx. 5 x 5 x 8 meters with 6 halogen lamps pointing at the ground.

I rented the construction elements from Kurt Uusitalo (picture) in Kiruna who also helped me a lot with everything.

Photography at night time 2002

Bildmuseet and Gammlia

A pine log from my home area, wraped in a hide made of latex nailed to the concrete floor.

'Om det regnar är jag ledig/ If it rains, I´ll have a day off' - a house built at Gammlia,
outside of Bildmuseet in Umeå. Inside the house there is a bed, where you can lie and listen to the rain against the metal
sheet roof. Both a part of the final show for MFA, but also an installation on its own.

After the summer I sold it, not as a piece of art, but a playhouse for children. Together we
carried the house through the woods over to the lady who bought it.

Drawings from

'Världen Efter 1945'

Republikanernas presidentkandidat, guvernör Dewey, håller valtal inför
American Legion i New York.<br /><br />The presidental candidate for the republicans, governor Dewey,
holds an election speech for the American Legion in New York.

Holland uppger suveräniteten över Ostindien. - Fr. h: Hollands premiärminister
Willem Drees, drottning Juliana, Indonesiska republikens ministerpresident dr Mohammed Hatta och sultanen
av Djokjakarta.<br /><br />Holland hands over sovereignty of the Dutch East Indies. -From right to left: Prime
Minister of Holland, Willem Drees, Queen Juliana, The President of The Indonesian Republic, Dr. Mohammed
Hatta and The Sultan of Yogyakarta.

Utrikesminister John Foster Dulles överlämnar en pistol som hälsning från president
Eisenhower till premiärministern, general Naguib.<br /><br />Foreign minister John Foster Dulles deliver a pistol
as a greeting from president Eisehower to prime minister General Naguib.

Mali

Utdrag ur en längre text som beskriver en skolresa till Gambia, Senegal och Mali med Umeå Konsthögskola och Bildkonstakademin i Helsingfors februari 1997.

Det har blivit kolmörkt när vi kommer fram till färjan som tar oss över till Djenne. Köper två leksaksbilar tillverkade av konservburkar som en gång innehållit tomatpuré. Månen stiger upp och stjärnljuset mattas av. Vårt övernattningsställe i Djenne heter Chez Baba och kan närmast liknas vid ett vandrarhem. En tung lukt av fisk och fotogen råder i huset där vi lagt våra ryggsäckar. Det är i Djenne jag första gången sover under bar himmel på ett tak. Jag är så oerhört nöjd över att jag tog med min gröna militärmössa och jag drar den ner över öronen och jag sover gott och minns inga drömmar.

Måndag. Det ljusnar och nu kan vi se Djennes moské som reser sig över hustaken. Besynnerlig arkitektur. Organiska former i lera. Efter varje regnperiod måste husen bättras på med ny lera. Förr kunde vem som helst besöka moskén, men turisterna visade ingen vördnad eller respekt när de klampade in. Så nu får endast muslimer träda innanför porten. Efter frukosten guidas vi runt i Djenne. Man får inte röra sig fritt i staden om man inte har en guide. Och invånarna i Djenne måste bygga sina hus efter den rådande traditonella byggnadsstilen. Guiden berättar för Omar och Omar berättar för oss. Jag missar mycket och Omar är ingen utsökt berättare. Man måste verkligen hålla sig framme och lyssna uppmärksamt, han väntar inte på eftersläntrare. Lerfärgade tyger säljes en trappa upp i ett hus. Lamine, Malamine Thiam, vår busschaufför, ber att få bli fotograferad tillsammans med Lars-Erik i hans blå kaftan och gröna hatt. Lars-Erik väcker uppseende och glada miner var han än kommer i sin dress. >

Vi hoppar in i bussen igen och beger oss av. När det är fem mil kvar till Bankas, stannar vi och får för första gången se pygméernas svalbo-liknande hus uppe i en klippvägg. Pygméerna övergav sina hus för flera hundra år sedan, när dogonfolket kom. I Bankas äter vi spagetti och en polis kommer farande på sin moped för att arrestera oss. Anledningen är att vi inte anlitat den lokala resebyrån. De har nämligen ett intimt samarbete med polisen. Poliskonstapeln som uppsöker oss på restaurangen, blir utskälld av kvinnan på restaurangen för att han alltid kommer och ställer till med problem. Han kör muttrande iväg på sin moped. Efter maten åker vi bort till polisstationen där vi blir sittande ett par timmar i bussen medan Omar, Lamine och Buba, dogonguiden från Burkina Faso, sitter och för en ljudlig diskussion inne på polisstationen. Buba kliver ut märkbart irriterad och börjar prata med ett par män som sitter på en bänk. -Alla från Mali är dumma i huvudet, säger han. Omar kommer ut och hämtar Urban och David och diskussionen fortsätter. Lamine kommer utsläntrande och svänger lojt med armarna. Ler och skakar på huvudet. Han ler alltid. Intet spår av oro, sådan är Lamine. Till slut tycks det lösa sig, alla kommer ut ur huset. Passen vi lämnade ifrån oss, delas ut. Bussen startar och det återstår bara ett sista bråk om någonting innan vi så ger oss av. >

Gräs som växer sig högre än bussen, en krokig väg i lös sand. Stannar till, rullar sakta ner i en svacka och sedan i full gas upp på andra sidan. Vi fastnar inte och Lamine får en applåd. Jag tänker på elefanter och ljuset utanför fönstret dör bort.

När vi kliver ur bussen i Telli är det kolmörkt. Jag ser inte, men hör byns invånare samlas omkring oss och vår buss. ”Ça va” säger de hela tiden. Vi blir visade det lilla huset vi kan lägga all vår packning i och på vars tak vi ska sova. Jag är fullkomligt desorienterad i mörkret och fullmånen kommer att dröja några timmar än med att stiga över horisonten. En svart silhuett reser sig över byn och skymmer stjärnhimlen i norr. Det är den stora platån kring vilken alla dogonbyar är samlade. Det blåser uppe på vårat tak och någonstans ur mörkret bland husen hörs Olofs stämma: -No, it´s my only money. Natthimlen domineras fullkomligt av Orion. Och där har vi Sirius. Jag somnar. >

Jag vaknar tidigt på morgonen och ser den stora klippan framför mig och alla små hus som trycker sig tätt intill klippväggen. Där uppe bodde de tills byn blev för stor och de fick flytta ner till marken. Nu används bara endel förrådshus uppe i den gamla byn. Innan dogonfolket kom hit bodde pygméerna här i sina svalbon. Tellem, pygméerna som var halvmeterhöga och sov en och en i varsin större blomkruka. Så säger guiden. Det är svårt att veta vad som är sant och vad som tillhör myterna. Pygméerna flyttade högre och högre upp efter klippan men sedan tyckte de att det var lika bra att bege sig av. De har aldrig velat ha med andra att göra. Efter frukosten klättrar vi upp på klippväggen och går mellan husen och jag undrar om jag ska trampa hål i gamla tak eller snubbla i stegarna. >

Klippan som lutar sig över oss, hela den stora platån, är en kvinna, säger de. Nere i byn köper jag en svart väst med metall inarbetat i tyget som bildar mönster. På ryggen formar metalltråden en ödla. Ödlan har kontakt med gudarna, vad jag förstår, och förekommer i alla sammanhang. Jag misstänker att även flöjten jag köper ska likna en ödla. Jag tar fram min egen sälgflöjt och börjar spela. En äldre kvinna ställer sig precis framför mig och börjar dansa. Hon säger en massa saker och jag förstår ingenting. Sedan tycker hon att jag ska dansa medan hon spelar. Det går inte så bra för någon av oss. Kvinnorna som sitter på marken och spinner skrattar och har jätteroligt. En liten pojke talar om för mig på franska att det jag spelar låter som deras egen musik. Jag kommer alltid att minnas de här minuterna där jag står i dörröppningen till huset på vars tak vi sovit, och spelar flöjt i värmen.

Nästa oförglömliga ögonblick är jag med om två dagar senare. Vi ska sitta här ett par timmar och vänta på att solen sjunker och den värsta hettan ska lätta något, sedan ska vi gå en mil eller så genom ökensanden och sedan upp på platån till nästa by som heter Djigibombo. Innan vi lämnar Telli för gott, hinner vi dra dogongudarnas vrede över oss med hjälp av en kortlek, obetänksamma som vi är. ·